Om att äta det vi är anpassade för, D-vitamin och lite annat

Jag sitter här i vintermökret och planerar vårt nya liv på Åsen, Värmland. Den lilla gård på 10 hektar mark vi just köpt men knappt ännu satt vår fot på. Vi kallar det Ridgedale, ”Åsdalen”. Det står klart för oss att vi vill skapa ett hållbart kretsloppsystem på gården, sett ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perpektiv. ”Hälsa” är det ord jag finner som bäst sammanfattar.

---

Storskalig odling av annuella grödor dvs grönsaker och säd som behöver ny sådd varje år kräver stor energiåtgång i form av maskiner och bensin till plöjning, harvning, sådd, skörd, gödsling, många timmars ogräsrensning, mycket bevattning, skadedjursbekämpning osv. Den årliga uppochnedvändandet av jorden är också störande på jordens mikroliv och hämmar jordens förmåga att bygga upp organisk materia som i sin tur är planetens största potentiella kolsänka. Så naturligtvis ser vi framför oss hundratals fruktträd, hundratals hasselbuskar och tusentals bärbuskar. Det blir en stor investering att etablera odlingen förvisso men redan efter ett par år kommer vårt arbete mest att bestå av skörd och tillvaratagande! Självklart kommer vi att även ha grönsaksland, potatisland osv, men bara i den skala som vi kan hantera med lätthet utan bensindrivna maskiner.

Marken omkring träden kommer att gödslas naturligt av betande får och kor. Även hönor och kycklingar får uttrycka sin naturlighet ute på grönbete samtidigt som de fyller en viktig uppgift med att sanera efter korna och fåren genom att nära sig på dynghögarnas insekter och parasiter samt på blad fulla med levande enzymer, just så som det funkar i naturen. Att tillägga är att rätt betad gräsmark har en fantastisk potential att binda koldioxid i marken genom att stimulera rottillväxt och tillväxt av humus. Lägger här till min favorit TED i ämnet, med grundaren till Holistic Management, Allan Savory; 

Så fascinerande hur allting hänger samman så fint, ja man kan också vända på det och tänka att det vore ju konstigt annars!

Djur som får utöva det beteende som de genom evolutionens gång blivit anpassade till har fungerande matsmältning och tar upp den näringen de behöver. Detta återspeglas i köttets kvalitet och sammansättning. I regel får vi i oss 5 gånger för mycket omega 6 i relation till omega 3. Naturbetade köttdjur har bl.a en överlägsen fettsyresammansättning av omega 3/omega 6 fett tillskillnad från djur uppföda på spannmål eller annat kraftfoder. Det beror på den höga inlagringen av omega 3 i gräs respektive omega 6 i spannmål.

På alla sätt och vis står det klart för mig att då naturen tillåts sitt naturliga uttryck så fungerar den som bäst. Naturen innehar inneboende hälsa och produktivitet.

Jag tar tanken tillbaka till det nya liv vi nu sitter och planerar i vinterns stillhet. Frågan uppstår kring vad är människans naturliga beteende relation till kost? Oundvikligen kopplar jag frågan till vitaminburkarna som tittar tillbaka på mig. Tillskott av D-vitamin och järn har blivit essentiella för min hälsa. Tydligt är att min nuvarande kost inte täcker mina behov. 

Vad är det då för kost vi planerar för på Åsen? Det slår mig just att vi planerar för en kosthållning som har många paralleller med den så aktuella stenåldernkosten. Paleolitikum, den äldre stenåldern, sträcker sig från 2,3 miljoner år bak i tiden till omkring 10 000 år f.kr. Den nordiska paleolitikum sägs börja ungefär 12 000 år f.kr då människor invandrade från sydväst i takt med att isen drog sig tillbaka. Men eftersom istiden såg till att skrapa landskapet rent från tidigare fynd så är det faktiskt svårt att veta. Jag har tidigare intresserat mig för denna enorma tidspann i människans historia i relation till glömd kunskap om vilda ätbara växter och medicin, men den paleolitiska kosten tar det snäppet längre och förutsätter att vi mår bäst av att äta det som våra kroppar anpassat sig till genom hundratusentalsår av liv som jägare och samlare, dvs frukt, bär, blad, nötter, vilda växter, rötter, kött från naturligt uppväxta djur, fisk och ägg. Följdaktigen undviker man säd, baljväxter, mjölkprodukter, tillsatt salt, tillsatt socker och andra raffinerade livsmedel vilka är produkter av det senare jordbrukssamhället.

---

Denna shematiska bild visar den paleolitiska pyramiden, många liknande bilder sätter kött och fisk i basen på pyramiden men jag gillade att denna hade vatten och sedan grönsaker i botten. Undersökningar visar att nutida samlar och jägarfolk får ca 35-40 % av sin föda från vegetabilier. I en bok som jag älskar skriven av Stefan Källman; ”Vilda växter som mat och medicin” beskriver författaren att vi förmodligen överdriver bilden av jägare och samlare som i huvudsak köttätare. En anledning är att bevarade arkeologiska fynd motsvarande jaktredskap och benrester är svårare att finna beträffande samlarkulturen som går mer obemärkt förbi.  

Inspirerande tanke! Det finns som sagt paralleller till våran tänkta produktion men även motsägelser; vi vill skaffa ett par mjölkkor och ser fram emot att använda opastöriserad mjölk och starta en liten tillverkning av ost och yoghurt. Inte heller planerar vi att sluta helt med säd, baljväxter,salt eller socker...

Tillbaka till mitt näringsbehov; jag har under större delen av mitt vuxna liv strävat efter att hålla en kost som jag ansett vara ekologisk och rättvis; vegetarisk, säsongsanpassad och lokal. Jag har ansett mig vara i god hälsa men upptäckte för några år sedan att jag hade konstant järnbrist. Jag har även lidit av nedstämdhet om vintrarna vilket jag nu förstått berott på eller förvärrats av D-vitamin brist. D-vitamin är fascinerande! Med mina marockanska gener och mörkare pigment är jag förmodligen känsligare för vintermörkret än medelsvensson dock visar ny forskning på utbredd D-vitamin brist i Sverige t.o.m hos barn. D-vitaminbrist kan kopplas till en mängd symtom och sjukdomar; depression, benskörhet, cancer, diabetes, MS för att nämna några. D-vitamin är ett prohormon som potentiellt påverkar en vida mängd av kroppsliga funktioner. Mest känt är att D-vitamin främjar upptaget av kalcium och spelar en stor roll i bildandet av ben och tänder.

Kroppen syntetiserar D-vitamin i hudens kolesterol, från solens UVB strålar, men i Sverige filtreras dessa strålar bort av atmosfären då solen står lågt på himlavalvet. Under sommarhalvåret kan vi bilda D-vitamin endast under några timmar mitt på dagen medan inget bildande av vitaminet är möjligt under höst, vinter och vårvinter. Dessutom vistas vi allt mindre ute och vi har lärt oss att skydda oss mera. Viss lagrad D-vitamin kan räcka en bit in på hösten men såvida man inte planerar in en solsemester så kan man räkna med låga halter under vintern och särskilt under vårvintern. Kosten blir då desto viktigare. D-vitamin är fettlösligt och återfinns just i animaliska fetter; fet fisk, lever, grädde, späck, äggula. Kantareller, särskilt trattkantareller är ett av de få vegetariska alternativen innehållande en mindre potent form av vitaminet. Både djur och kantareller får sitt D-vitamin precis som oss, från solen. Hur mycket D-vitamin som finns i de animaliska fetterna är såklart även det beroende av vilket liv djuret levde, i solljus eller ej, detta gäller inte minst värphönor och mjölkkor.

---

Hisnande med tanke på det senaste decenniernas anti-sol-propaganda, anti-animalisktfett-propaganda, ökande inomhusarbete och ökande djurhållning utan utevistelse. I det liv som människan levde som jägare och samlare på våra breddgrader kan vi förutsätta att vi dels insöp rediga mängder solljus om somrarna dels att kosten bestod till stor del av fet fisk och annat kött från solbadade djur på vintern. Då var tillvaratagande av hela djuret, inklusive alla organen, av största nödvändighet och det värdefulla späcket var en skatt. Där infann sig säkerligen även en naturlig fasta på vårvintern då D-vitamin som lagrats i kroppens fettdepåer blev tillgängligt.

Nu när jag tar det stora steget att bli bondmora möter jag den ekologiska verkligheten med förundran. I takt med att jag fördjupar mig i det större näringskretsloppet släpper jag också 20 gångna år av vegetarianism bakom mig. Intressant! Vill inte dra för stora slutsatser men är nyfiken på hur den kost/livsstil som jag och Richard sitter och planerar för, här i decembermörkret, kan bidra till hälsa sett ur ett helhetsperspektiv. 

Vill du fortsätta ta del av våra artiklar och utdelningar gratis-böcker...